EU:s nya batteriförordning är en del av European Green Development Program. Dess centrala fokus är skapandet av en cirkulär ekonomi för batterimineraler i Europa. Utöver detta förbättrar det batteriernas säkerhet och prestanda. Förordningen trädde i kraft sommaren 2023. Målet med denna artikel är att förtydliga vad EU:s nya batteriförordning innebär för operatörer som använder batterier.
De viktigaste förändringarna i EU:s nya batteriförordning
De viktigaste förändringarna för professionella batterianvändare är följande:
- Krav på prestanda och hållbarhet för både uppladdningsbara och icke-uppladdningsbara batterier
- I framtiden måste bärbara batterier vara avtagbara och utbytbara
- Omfattande märkningskrav för alla ackumulatorer och batterier
- QR-kod på alla batterier inklusive länk till teknisk data
- EU-försäkran om överensstämmelse och CE-märkning
- Due diligence-skyldigheter för ekonomiska aktörer som släpper ut batterier på marknaden. Skyldigheten omfattar tillverkare, importörer och distributörer, men även företag som importerar batterier för användning i sina egna produkter eller verksamhet. Endast små företag är undantagna från dessa skyldigheter.
- Obligatorisk bedömning av överensstämmelse av tillverkaren, inklusive intern produktion och kvalitetskontroll, verifierad av en godkänd tredje part
- Grönt batteriupphandlingsförfarande för offentliga anbud (även för enheter med inbyggda batterier)
- Återanvändning och återtillverkning av använda batterier (andra livslängd)
- Skärpta insamlingsmål för uttjänta batterier och minimikrav för återvinningseffektivitet och materialåtervinning
Figur 1: EU:s nya batteriförordning – vad innebär det i praktiken?
EU-krav för stora batterier
Den nya förordningen har några särskilda krav på industribatterier med en kapacitet på mer än 2 kWh, lätta fordonsbatterier (LMT) och elfordonsbatterier (EV). Dessa krav gäller inte bara för stora litiumjonbatterier, utan även för lokala bly-syra- och NiCd-batterier med kapaciteter så låga som 170 Ah @ 12 V.
- Koldioxidavtryck: Deklarationer och prestandaklassmärkningar är obligatoriska på batteriet
- Lägsta dokumenterat innehåll av återvunnen kobolt, bly, litium och nickelråvaror
- Ett digitalt batteripass som kan hittas via QR-koden på batteriet
- Beprövade och dokumenterade parametrar för elektrisk prestanda och hållbarhet
- Insamling och återvinning av industribatterier bör skötas på samma sätt som insamling och återvinning av konsumentbatterier redan sköts. Detta inkluderar även det kostnadsfria nationella insamlingsnätverket. Detta skiljer sig från EU:s nuvarande batteridirektiv, där tillverkare och köpare av industribatterier kan komma överens om var batterierna returneras och hur återvinningskostnaderna delas. I praktiken kräver den nya förordningen en lokal producentansvarsorganisation som tar hand om insamlingsnätet och återvinningen av stora industrilitiumbatterier. Celltech är aktivt involverat i att etablera ett sådant insamlings- och återvinningssystem i Finland
- Specifika säkerhetstester krävs för lagring av batterienergi, inklusive brandtester. Dokument om överensstämmelse med systemet för permanent lagring måste finnas tillgängliga redan 12 månader efter förordningens ikraftträdande.
- Förordningen betonar den roll som tillämpliga CEN-, CENELEC- och IEC-standarder spelar för att validera förordningens krav.
Due diligence-krav i EU:s nya batteriförordning
- Varje kommersiell aktör som släpper ut någon typ av batterier på marknaden måste uppfylla due diligence-kraven gällande batterimineraler redan inom 24 månader efter förordningens ikraftträdande. Det bör noteras att kommersiella aktörer inkluderar tillverkare, importörer och distributörer samt företag som importerar batterier för användning i sina egna produkter eller verksamheter.
- Den kommersiella operatörens ledningssystem ska stödja företagets due diligence policy. Den måste identifiera vilken gruva, raffinaderi och smältverk batterimineralerna som används kommer från, om inte uppströmsleverantören är tredjepartscertifierad.
- Operatören ska upprätta en riskhanteringsplan och vid behov sätta press på leverantörer och deras leverantörskedjor. Verksamhetsutövaren ska överväga att avbryta eller avsluta samarbetet med leverantören om kraven inte uppfylls. Vid verksamhet med en leverantör som inte uppfyller kraven ska verksamhetsutövaren själv uppfylla leverantörens krav. Den måste förhandla med både lokala, nationella och internationella myndigheter. Den måste också samråda med relevant tredje part, såsom lokala samhällen.
- Operatören måste intyga sin due diligence-policy och sitt system med en tredje part. Den måste lämna ut information till relevanta parter och publicera en årlig offentlig granskning av sina principer för due diligence, iakttagelser och vidtagna åtgärder, inklusive en sammanfattning av tredjepartsrevisioner.
- Mindre företag med en årsomsättning på mindre än 40 miljoner euro omfattas inte av detta krav. Omsättningen beräknas på koncernnivå, inte för ett enskilt dotterbolag. Denna kompromiss nåddes efter att kommissionen först föreslog due diligence endast för stora batterier, och parlamentet ville utvidga den till alla batterier och ackumulatorer. Tyvärr sätter denna avvägning företag i ganska olika positioner. I många europeiska länder importeras dessutom en stor del av industribatterier från länder utanför EU av små och medelstora företag, och denna betydande mängd är nu undantagen från dessa skyldigheter.
- Företag som behöver batterier måste nu välja om de ska köpa batterier från ett mindre företag utan due diligence-processer eller från ett hållbart utvecklingsföretag som tar hand om due diligence-skyldigheter. Vi tror att många företag som arbetar för en mer hållbar värld gör rätt val.
- Det är troligt att många utrustningstillverkare och tjänsteleverantörer kommer att avstå från att importera batterier i framtiden för att undvika att upprätta ett due diligence-system för batterier.
Kontakta oss om du behöver ansvarsfulla, framtidssäkra batterier som uppfyller kraven i EU:s nya batteriförordning.