Ordlista och olika begrepp i batterisammanhang © Celltech AB 2016-01-01 rev 161007 FP
Här följer en del av den vokabulär och de begrepp som ofta används i samband med batterier och batteriladdning samt en del förklaringar. Reservation för fel på grund av mänskliga faktorn.
En blyladdare eller Li-Jon laddare som laddar med tre spänningssteg (egentligen ett strömsteg och två spänningssteg). Samma laddare kan användas för både cyklisk och stand-by drift. Laddar batteriet på ett snabbt men ändå skonsamt sätt, kan lämnas inkopplad obegränsad tid på blybatterier avsedda för stand-by drift.
Betecknar kapaciteten, ”enrgiinnehållet” i ett batteri, skrivs Ah. Är mest intressant i samband med laddningsbara system, visar (teoretiskt) hur mycket ström du kan ta ut från ett fullt uppladdat batteri under en viss tid. I samband med mindre batterier används oftast mAh, 1 Ah = 1000 mAh. Ofta slarvas det med Ah som används även som benämning för ström i samband med till exempel nätdelar/batterieliminatorer eller laddare, detta kan indikera att leverantören inte är helt insatt i begreppen.
Ett annat namn på den negativa elektroden i ett elektrokemiskt system, ej att förväxla med anodspänning som är en positiv spänning i de flesta sammanhang. Begreppet PANK (Positiv Anod Negativ Katod) från skoltiden gäller alltså inte i batterisammanhang. Precis som ovan, en leverantör/tillverkare som inte är helt insatt i detta förhållande kanske bör undvikas.
En kommunikationsbuss som ofta används mellan enheter i mer avancerade batteri- och energisystem. CAN (Controller Area Network) började användas inom fordon och senare inom industri, främst för sin störtålighet och säkerhet. Finns i varianter med olika datahastighet, olika internationella standarder och protokoll som CANopen m.fl. Bosch, som började använda CAN under 1980-talet, äger de flesta patenten.
Kan vara ett fordon, men i batterisammanhang menar vi en fullständig laddning följt av fullständig urladdning. Ett laddningsbart batteri har ett begränsat antal cykler innan det anses förbrukat. För NiCd upp till c:a 1000 eller bättre, för NiMH 500-1000 och för bly runt 50-500 cykler. Litiumteknologierna kan ha från 500 till flera tusen cyklers livslängd, beroende på hur djupt man laddar ur och upp. Variationer och specialbatterier förekommer.
Ett sätt att känna av, styra och avbryta snabbladdning av NiCd och NiMH batterier. Skrivs även som ΔV-laddning, Δ-tecknet används bland annat i matematiska sammanhang för att påvisa förändring av den storhet eller sort som står efter tecknet. I vårt fall är det spänningens förändring som är intressant. Ett minustecken framför visar om förändringen är negativ (minskande). Δt/ΔT förekommer också vid batteriladdning, här är det förhållandet mellan tid och temperatur som menas, upp laddningen avbryts när en viss temperaturhöjning per tidsenhet uppnås.
Ett annat ord för täthet, som är ett mått på till exempel laddningstillståndet i elektrolyten i ett blybatteri. Densiteten (här syratätheten) för ett fullt laddat blybatteri ligger på 1,28 gram/cm3, medan ett urladdat ligger runt 1,10. Mäts med aerometer eller densitetsprovare. Densitet (energidensitet) används även som begrepp för att visa hur ”effektivt” ett batterisystem är. Man skiljer mellan volymetrisk och gravimetrisk densitet, det vill säga energimängd per volym eller vikt hos ett batteri eller en cell.
Ett förlopp som inträder i slutet av laddningen i blybatterier, varvid syre och väte frigörs och strömmar ut från batteriet. Vätgasen är lättantändlig, och vid ”rätt” blandning med luft/syre bildas explosiv knallgas. Därför är det viktigt med ventilation vid öppna blybatterier. Vid slutna blybatterier återförs ”rekombineras” gaserna och bildar vatten. Även andra celltyper kan bilda övertryck, och är därför så gott som alltid försedda med en säkerhetsventil. De flesta batterier och batterikemier kan avge en liten mängd syre och väte.
Kan översättas med högströmsceller, man avser urladdningsströmmen. En celltyp som är speciellt designad för applikationer med stora strömmar, exempelvis verktygsmaskiner och RC-bilar, drönare osv. En standardcell har högre inre resistans, följaktligen sjunker dess spänning mera vid belastning medan en high-drain cell har mycket låg inre resistans.
Alla strömkällor och batterier har en inre resistans som mäts i Ohm eller mOhm, oftast ganska låg till exempel 100 mOhm eller lägre. Det är inre resistansen som bestämmer den maximala ström som kan tas ut ur ett batteri, exempelvis vid en kortslutning. Även vid ”normal” drift inverkar resistansvärdet och påverkar hur mycket spänningen över batteriet sjunker när det belastas. Inre resistansen ökar efterhand som batteriet förbrukas eller urladdas. Därför sjunker också spänningen oftast först ganska långsamt, sedan snabbare. Se även återhämtning.
En faktor, oftast 1,4 för till exempel NiCd eller NiMH, som du multiplicerar tiden med för att kompensera för förluster vid laddningen, exempelvis vid temperaturförluster. Exempel: Du laddar ett 1Ah batteri med 1A, teoretiskt sett blir detta fulladdat på 1 timme, men med laddfaktorn inräknad blir tiden 1,4 tim. Du kan se laddfaktor som ett annat namn på verkningsgrad. Inget batteri eller energikälla kommer upp i 100 procent, då det alltid finns större eller mindre förluster i systemet. Ett vanligt och enkelt sätt att konstatera detta är att det bildas värme där du inte önskar det.
Samlingsnamn för en serie primärbatterier där litium i någon form ingår. Hög cellspänning, 3,0-3,6V och hög energitäthet och lång lagringstid kännetecknar alla litiumteknologierna. Även litiumceller med 1,5V spänning är vanliga idag som ett kvalificerat alternativ till alkaliska celler av konsumenttyp med AAA, AA och 9V-storlek.
Ett laddningsbart system med hög energitäthet. Nominell cellspänning är 3,6-3,7V. Utförs för låga till medelhöga strömmar, används i ficktelefoner, komradio och övriga portabla utrustningar, i mätinstrument, medicinska applikationer mm. Används även sammankopplade till ett stort antal serie/parallellkopplade batterier i elfordon. Flera underkemier förekommer, t.ex Litium-Jon-Mangandioxid som kan arbeta med högre strömmar.
Nickelbleck är de bleck eller som punktsvetsas mellan cellerna för att förbinda polerna vid serie- eller parallellkoppling vid tillverkning av ett batteripaket. Kallas ibland svetsbleck eller lödbleck (då anslutningstrådar löds fast på dessa). Tillverkas av ren nickel för god svetsbarhet mot cellerna. Uttryck som Nickelstripes eller tabs används också både i engelskan och svengelskan. Om man försöker löda direkt på cellerna utan tabs så är risken stor att cellerna förstörs.
Temperaturberoende komponent uppbyggd av ett halvledarmaterial som ofta används i batterier för att känna av celltemperaturen. NTC kommer av engelskans Negative Temperature Coefficient. Kallas även termistor eller NTC-termistor, och finns i många olika resistansvärden. Det nominella värdet anges normalt vid 20° C. När temperaturen stiger minskas resistansvärdet enligt en specifik kurva (B-värdet). 3000-4500 vanligt förekommande område för B-värdet och 10Kohm är ett vanligt resistansvärde i batterisammanhang.
Georg Simon Ohm, tysk fysiker som gett sitt namn åt den elektriska storheten resistans. Skrivs med tecknet Ω (omega), betecknas med R i formler. Populärt säger vi oftast ”motstånd” om resistans, och även om komponenten resistor. Används allmänt inom all elektronisk apparatur och även ibland i batterier som bland annat strömbegränsare. Se även NTC och PTC.
Temperaturberoende komponent, som i specialutförande kan fungera som strömsäkring i exempelvis batterisammanhang (Polyswitch, Multifuse). Återställer sig själv när kortslutningen eller belastningen avlägsnas. Finns i värden från under 1A upp till runt 10A. Ett standard PTC-motstånd fungerar motsatt mot ett NTC-motstånd (Positive Temperature Coifficient), det vill säga resistansen stiger när temperaturen ökar.
System Management Bus, är en benämning för en typ av kommunikationsbuss (databuss) som används mellan enheter i system med så kallade smarta batterier. Kortfattat ett batteri med en inbyggd elektronisk ”tankmätare” som visar kapacitetsinnehållet. I2C-buss och CAN-buss är alternativ med ett snarlikt kommunikationsprotokoll.
De flesta NiCd och NiMH-cellerna är idag designade för att kunna laddas upp på 1-1,5 timmar, även kortare laddtid förekommer. Vid snabbladdning måste du alltid övervaka och avbryta laddningen vid rätt tidpunkt för att undvika överladdning, som förstör cellerna. Vissa Litium-jonteknologier kan tillåta så korta laddningstider som 10-15 minuter för att uppnå minst 80 procent laddning.
State of Charge eller laddstatus. Begreppet används ofta I batterisammanhang och är speciellt aktuellt efter ändringen av transportreglerna för flygfrakt från april 2016 och som säger att det får vara max 30% SoC i laddbara litiumsystem under transporten. Vissa undantag finns t.ex för batterier inbyggda i sin applikation eller vid frakt med båt eller på land, men man tror att dessa kommer att följa efter. I praktiken skeppas redan så gott som alla batterier och celler ut från tillverkaren med 30% SoC, även vid annat fraktsätt än flyg.
Annat namn för vanligt alkaliskt eller brunstensbatteri (primärbatteri). Kommer från en tid då dessa övergick från att vara öppna kärl med flytande elektrolyt, som var svårhanterliga, till en sluten ”torrcell”. Innehållet är dock trots allt tämligen blött med elektrolyten uppsugen i olika porösa ämnen eller elektroder.
Samlingsnamn för olika typer av säkringar som monteras inuti vissa batterier i kontakt med cellerna. Säkringen löser ut om temperaturen stiger för högt, för att förhindra skador på batteri och omgivning (katastrofskydd). En temperatursäkring går inte att återställa, och oftast inte att byta ut, vanliga temperaturgränser är 75-95⁰ C.
Komponent som används i batterier när du vill säkerställa att batterikretsen bryts om cellernas temperatur går över en viss gräns. Kan även användas för att styra (avbryta) laddningen. Vanliga värden är 45-70⁰ C, brytaren återställer sig själv automatiskt när temperaturen åter sjunker, eller med en yttre tryckknapp.
Uninterruptable Power Supply, avbrottsfri kraftförsörjning. En apparat eller ett större system som innehåller batteri och laddningsutrustning med övervakningskretsar, samt oftast spänningsomvandlare för att leverera 230V nätspänning till den tillkopplade utrustningen, exempelvis en dator, nödbelysning eller larmanläggning. Vid strömavbrott fortsätter utrustningen att fungera en viss tid. Finns i effekter från något hundratal watt upp till flera hundra kilowatt.
Avser den typ av pluspol som finns på normala konsumentceller. Vid produktion och bygge av batteripaket används ofta en annan typ av celler med släta pluspoler som är bättre lämpade för punktsvetsning av förbindningar mellan cellerna. Det färdiga batteriet får också en slätare yta som är lättare att kapsla i
Skrivs Wh, är ofta användbart i batterisammanhang. En cell med 1,5V och 18Ah innehåller 27 Wh. Fördelen med att använda Wh är att detta svarar exakt mot antalet celler inne i batteriet, till skillnad mot Ah, och det är lätt att räkna ut totala kapaciteten om man vet antalet. Även vikten på batteriet ger en god fingervisning av totalkapaciteten i Wh när man tagit reda på den enskilda cellens data eller spec.
Om du vill göra en reklamation, vänligen kontakta vår reklamationsavdelning på telefon +46 456-23456 för att få ett ärendenummer. Reklamationsavdelningen kommer därefter att skicka en returföljesedel med ifyllt ärendenummer. Beskriv ditt ärende så detaljerat som möjligt i returföljesedeln och bifoga gärna bild och tillhörande dokument.
